Färre startar företag i rut-sektorn sedan regeringen varslat om sänkta avdrag. Trots att mycket få kunder skulle påverkas av en sådan sänkning.

Enligt regeringens förslag ska skatteavdraget för rut-tjänster sänkas från 50 000 kronor per och person år till 25 000 kronor. En sådan sänkning skulle i praktiken påverka väldigt få av hemserviceföretagens kunder.

Enligt beräkningar som företaget Hemfrid gjort, baserat på Skatteverkets statistik, köpte den genomsnittliga rut-kunden tjänster för 3 639 kronor under första halvåret 2015. Det motsvarar ungefär 10–20 timmars hemstädning.

Totalt gjorde 449 558 svenskar avdrag för hushållsnära tjänster på en sammanlagd summa av 1,6 miljarder kronor under årets första sex månader.

Trots det har signalerna från regeringen om sänka skatteavdrag skapat en oro som bidragit till att företagen i hemservicebranschen bara ökat med 0,5 procent mellan januari och augusti i år. Det ska jämföras med den nioprocentiga årliga ökningen mellan åren 2011-2014.

Både Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och Hemfrids Maria Andersson går idag ut och poängterar hemservicebranschens betydelse för nyanlända svenskar.

Att skjuta sig i foten

Carola Lemne framhåller i SR Ekot idag att väldigt många jobb går till personer med kort utbildning, både svenskar och nyanlända.

– Vi pratar om 20 000 jobb i branschen i dag och det finns potential för ytterligare 16 000 de närmaste åren. Att tacka nej till det, när man vill försöka uppnå den lägsta arbetslösheten i Europa, är att skjuta sig själv i foten, säger hon till Ekot.

Maria Andersson poängterar att statiskt från Almega visar att nästan hälften av dem som arbetar med hushållsnära tjänster är födda utomlands.

– Att branschen växt med 9 procent motsvarar nästan 2 000 nya jobb – och jobb är en mycket viktig nyckel till integration, framhåller hon.

I dag arbetar omkring 20 000 personer i rut-branschen.

Vill ha sänkta löner

Även Almegas vd Anna-Karin hatt och Sodexo Sveriges vd Anita Shariati ger sig idag in i debatten. I enartikel på DN.Debatt förordar de att lägstalönerna ska hållas nere för att skapa fler jobb åt bland annat nyanlända invandrare och flyktingar.

Sverige har idag Europas högsta sysselsättningsgap mellan utrikes och inrikes födda, skriver de bland annat. En av orsakerna anser de de höga lägstalönerna vara.