Enklare ställa sysselsättningskrav i upphandlingar
Sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar är inte nytt, det blev möjligt redan 2004 och har provats i flera kommuner. Ibland med framgång ibland inte. Ett av problemen har varit att det inte funnits någon gemensam mall för hur den typen av krav bäst ställs. Varje upphandlande myndighet har fått uppfinna hjulet på egen hand.
Målet med den nya, nationella modellen är att den processen ska bli enklare. Kanske rent av enkel, när modellen väl är färdig.
En första version som ska ge stöd till samtliga inblandade (upphandlare, leverantörer och eventuella matchningsföretag), publicerades på Upphandlingsmyndighetens hemsida den 22 oktober. Under hösten 2019 kommer det stödet att utvecklas ytterligare.
I en debattartikel i Dagens Nyheter den 21 oktober skrev Upphandlingsmyndighetens och Arbetsförmedlingens generaldirektörer, Inger Ek och Mikael Sjöberg, att full sysselsättning ”kräver en inkluderande arbetsmarknad där alla ges möjlighet att hitta sin rätta plats och höja kompetensen där behoven finns.”
Med en hög arbetslöshet i de grupper som står långt från arbetsmarknaden (utrikes födda, ungdomar utan avslutad gymnasieutbildning, äldre och personer med funktionsnedsättningar), har Sverige en lång väg att gå. Det ställer krav på nya tankesätt och nya vägval.
Att ställa sysselsättningskrav är en väg. Kravet kan enligt Upphandlingsmyndigheten exempelvis gå ut på att leverantören, efter att en matchning gjorts, erbjuder praktik- eller traineeplats, utbildning eller anställning till någon eller några arbetssökande.
Kravet kan också vara "mjukare" och kanske bara handla om att myndigheten för en dialog med leverantören om förutsättningar och möjligheter att erbjuda praktik eller utbildning under kontraktstiden.
Matchning är något näringslivet länge lyft fram som viktigt för att undvika problemet med att personer, utan förutsättningar eller intresse av det aktuella jobbet, erbjuds praktik eller utbildning.
Men näringslivets arbetsgivarorganisation, Svenskt Näringsliv, är överhuvudtaget inte förtjust i att sysselsättningskrav ställs i offentliga upphandlingar. I ett svar till generaldirektörerna Inger Ek och Mikael Sjöberg skriver Svenskt Näringslivs Edward Hamilton och Birgitta Laurent, att upphandlingsförfarandet redan är tillräckligt krångligt.
De skriver också att arbetsmarknadspolitiska åtgärder som erbjuds arbetssökande ofta ger svaga eller negativa resultat.
Sant är att allt färre leverantörer lägger anbud i offentliga upphandlingar, bland annat på grund av att det är tidskrävande och krångligt. Men också på grund av den orimliga prispressen. Det sistnämnda gäller inte minst städupphandlingar. Om sysselsättningskrav kan påverka prispressen från oseriösa städföretag återstår att se.
Upphandlingsmyndighetens och Arbetsförmedlingens generaldirektörer hävdar dock att syftet med det pågående projektet med en nationell modell för sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar är att förenkla, inte att göra det ännu krångligare.
I debattartikeln i DN lyfter de fram tre faktorer som de anser viktiga för att en offentlig upphandling med sysselsättningskrav ska lyckas.
1. Tydliga strategi- och styrdokument. Beslutsfattare och ledning i stat, landsting och kommuner måste ha en klar strategi som formuleras i genomarbetade styrdokument.
2. Dialog och samråd med näringsliv och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Att samråda om utmaningarna i en bransch eller på en ort är nödvändigt för att lyckas. Om inte leverantörerna är med blir det inga anbud.
3. Bra samarbete med arbetsmarknadsaktörer för matchning. Oavsett om det är Arbetsförmedlingen, kommunal arbetsmarknadsförvaltning, privata matchningsföretag eller företagen själva som sköter rekryteringen krävs samarbetet för att det ska bli rätt person på rätt plats.
Arbetet med att underlätta upphandlingsförfarandet sker inom ramen för EU:projektet "Sysselsättning genom offentlig upphandling". Men det är också en del av Sveriges arbete för att leva upp till de 17 globala målen i FN:s handlingsplan ”Agenda 2030”. Full sysselsättning senast år 2030 är ett av målen.
