Var fjärde person undviker offentliga toalettutrymmen. Sex av tio riskerar dessutom
att stöta på hygienhinder kopplade till fysiska eller kognitiva tillstånd. Ändå
utformas våra toalettutrymmen fortfarande utifrån daterade normer. Det är dags att
se inkluderande hygien som det verkligen är – en investering i trygghet, hälsa och
lönsamhet.
Toalettutrymmet är kanske det mest grundläggande offentliga rummet vi har, men också ett av de mest förbisedda. En ny undersökning på uppdrag av Tork, ett varumärke från Essity, visar att sju av tio känner oro inför toalettbesök, och en av fyra har undvikit dem helt. Sex av tio individer riskerar dessutom att stöta på hygienhinder i offentliga
toalettutrymmen. Bakom siffrorna finns människor i alla livssituationer; bland annat
personer med astma, reumatism eller sensorisk känslighet, barn, äldre samt
yrkesgrupper så som städanställda.
När något så grundläggande som att gå på toaletten upplevs som svårt påverkar det inte
bara individens trygghet, utan också verksamheters funktion och samhällsekonomin i
stort. Ett välplanerat toalettutrymme ökar trivseln och stärker verksamheters varumärke.
Fyra av tio säger att de är mer benägna att återvända till platser där toaletterna är rena,
fräscha och välutrustade. Det påverkar skolors rykte och elevernas välmående,
hotellens betyg, arbetsplatsers attraktivitet och restaurangers intäkter.
Reglerna räcker inte till
Sverige har redan tydliga regler för tillgänglighet, men de räcker inte för att skapa miljöer som upplevs som trygga och inkluderande. Många offentliga toaletter är tekniskt godkända, men fungerar ändå inte för användarna. Ljusknappar, handtorkar och spolningssystem varierar från plats till plats, vilket skapar förvirring och stress, särskilt för personer med neuropsykiatriska diagnoser. För andra kan parfymerad tvål och rengöringsmedel, trånga ytor eller felplacerade dispensrar vara ett hinder.
För att uppnå inkluderande hygien i toalettutrymmen krävs också att städpersonalen ges rätt förutsättningar – både i form av tid, utrustning och arbetsmiljö. Hög städfrekvens och kvalitetssäkrade rutiner är en grundpelare för att o2entliga toaletter ska upplevas som trygga och användbara. Likaså bör toaletter med hygienbrits och lyft för vuxna finnas där offentliga toaletter normalt förväntas. Och sådant som tydlig skyltning, papperskorgar i varje bås, dörrar som går hela vägen till golvet och fria mensskydd kan göra stor skillnad. Inkluderande hygien handlar inte bara om att uppfylla krav, utan om att förstå hur utrymmet faktiskt används.
Branschöverskridande samarbete behövs
För att skapa toalettutrymmen som verkligen fungerar för alla krävs samverkan mellan
arkitekter, driftansvariga, städpersonal, beslutsfattare och leverantörer.
Därför bör vi:
• Införa nationella standarder för olika miljöer: samma placering för exempelvis
ljus, spolning, tvål och tork gör toalettutrymmen enklare att förstå och använda. I
förskolemiljöer kan det exempelvis innebära lägre placeringshöjd för barn.
• Mer stöd på allmän plats: på sjukhus, allmänna platser och arenor behövs mer
utrymme och stöd för dem som behöver exempelvis en brits och lyft.
• Välj enkelhet framför teknik: använd sensorer och kontaktlösa funktioner där de
gör nytta, inte där de skapar stress.
• Gör tillgång till vatten samt mens- och inkontinensvänliga lösningar till norm:
vatten i varje toalettbås, papperskorgar för mens- och inkontinensskydd ska vara
självklara inslag.
• Styr med upphandling: ställ krav som knyter ihop arkitektur, utrustning och
städning – och testa lösningarna med verkliga användare i ett tidigt skede.
En investering som betalar sig
Inkluderande hygien handlar om klokare prioriteringar. Toalettutrymmen som fungerar
för fler är också billigare i längden. När miljöer planeras med helhetssyn sparar
samhället genom minskad sjukfrånvaro, lägre underhåll och nöjdare användare.
Toalettutrymmen av hög standard är en kvalitetsmarkör – för arbetsplatser, skolor,
restauranger och o2entliga institutioner.
Det är en samhällsinvestering som stärker både tryggheten, folkhälsan och
lönsamheten – och får fler att nyttja våra offentliga miljöer.
Janne Müntzing, commercial director Tork Sverige
Mikaela Odemyr, ordförande Astma- och Allergiförbundet
Sara Göthlin, ordförande MENSEN
Stina Nordström, generalsekreterare Reumatikerförbundet
Johan Klinthammar, förbundsordförande RBU (Riksförbundet för rörelsehindrade Barn
och Ungdomar)
Jens Engström, näringspolitisk expert Almega Serviceföretage
BREAKING