23948sdkhjf

Krönika: Jenny Kenneberg om prisstyrning i upphandlingar

Är golvpriser tillåtet i offentlig upphandling?

Som de flesta känner till är frågan om golvpriser och prisstyrning i upphandlingar högaktuell. Problematiken väcker engagemang hos både leverantörer och upphandlare, men vad säger egentligen domstolarna? Är golvpriser tillåtet i offentlig upphandling?

Högsta förvaltningsdomstolen har besvarat den frågan nekande, metoden med ”strikta golvpriser” är inte förenlig med upphandlingsreglerna (HFD 2018 ref. 50). Det är alltså inte tillåtet att ange ett obligatoriskt lägsta pris för anbuden och förkasta alla som går under den nivån.

Det senaste tillskottet i rättsutvecklingen är dock ett intressant avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2020 ref. 24). Målet rörde en upphandling av ramavtal för asfaltsarbeten där leverantörerna skulle lämna à-priser för olika typer av arbeten. Arbetena var inte bara indelade i typer utan även i mängdintervall. Leverantören kunde därmed differentiera à-priserna för samma arbete, beroende på mängden.Men, tänker den kreativa, var går egentligen gränsen? Kan det vara tillåtet att styra priserna genom utvärderingsmodellen eller kanske andra typer av kravformuleringar? Den frågan har bevarats jakande men exakt var gränsen för prisstyrning går har inte fått ett tydligt svar ännu. Det finns avgöranden från kammarrätterna där varianter av golvpriser har prövats, men det är svårt att dra några självklara och generellt tillämpliga slutsatser av dessa.

Kommunen som genomförde upphandlingen hade angett i underlaget att à-priset för ett större mängdintervall skulle vara lägre än à-priset för ett mindre mängdintervall för samma typ av arbete. En variant av styrning således, men med helt fri prissättning i grunden. Styrningen byggde på utgångspunkten att det blir billigare per styck att köpa mycket och dyrare per styck att köpa lite, samt att prissättningen i anbuden borde spegla den utgångspunkten.

En leverantör offererade – tvärt emot kravet i underlaget – ett högre à-pris för den större mängden och ett lägre a-pris för den mindre mängden. Leverantören förkastades och valde att överpröva upphandlingen. Efter avslag i förvaltningsrätten och bifall i kammarrätten kom målet upp för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen kom i sin bedömning fram till att upphandlingen inte hade genomförts i strid med upphandlingsreglerna. Det bedömdes således tillåtet att styra prissättningen på det sätt som kommunen hade valt i den aktuella upphandlingen. Detta då styrningen inte innebar en begränsning av att använda den fria prissättningen som ett konkurrensmedel i upphandlingen.

Mot ovan bakgrund kan det konstateras att det finns ett visst utrymme för prisstyrning i upphandlingar. Den exakta gränsen för vad som är tillåtet och vad som är otillåtet är fortfarande lite suddig men klarnar i takt med att domstolarna tar upp den här typen av mål till prövning. Vi ser med spänning fram emot den fortsatta utvecklingen i frågan.

Jenny Kenneberg
Gör: Advokat och partner på Brick Advokat.
Inriktning: Specialiserad inom offentlig upphandling och avtalsfrågor.
Bakgrund: Jur kand vid Stockholms universitet. Har bland annat jobbat som notarie och föredragande på Förvaltningsrätten i Stockholm, advokat på Hellström Advokatbyrå och bolagsjurist på Swedavia.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.109