Från kemikalier till vatten
Bytet från allrengöring till så kallat z-vatten var genomfört i februari.
– Vi tycker att det är bättre, säger lokalvårdare Marie Larsson.
För golvvården används också ett mjukt vax.
– Vi tvättar golven under två veckor med enbart det alkaliska vattnet och därefter en vecka med vax. Det har vi sett ger ett bra resultat.
I toalettstolar räcker det med enbart z-vatten i form av den starkare varianten med pH 13,1, för att få bort lukt och smuts. När det gäller städeffekt säger Marie att hårda ytor som handfat och bord håller sig rena längre.
– Det blir alltid var rester av kemikalier på ytor som är näring för bakterier. Det slipper vi med vattnet. Nu ser vi istället att bordsytor och handfat håller sig rena längre.
En projektgrupp i städenheten har kontrollerat resultatet med ATP-mätningar: Det så kallade RLU-värdet, som anger mängden bakterier på en yta som är 10 x 10 centimeter, visade sig vara lägre på ytor som rengjorts med z-vatten. På en spolknapp med utgångsvärde 1600 RLU fick man efter avtorkning med enbart fuktig trasa 400-500 RLU jämfört med 55 RLU efter avtorkning med z-vatten.
Allt vatten som används produceras på plats. Ansvarig för att sköta anläggningen är fönsterputsare Fitim Hasani.
– Det tar lite tid att producera vattnet. Det innebär lite mer logistik, men det går att planera in under ordinarie arbetstid, säger Fitim.
Det tar en timme att producera 20 liter med pH 12,5 respektive 4 liter med pH 13,1. Förbrukningen ligger runt 25 till 30 10-litersdunkar per månad. En tidsvinst uppnås eftersom man nu inte längre behöver tappa ur vatten och rengöringsmedel ur åkmaskinen för att förhindra att det börjar lukta. En annan fördel är att mindre städkemikalier behöver köpas in.
En produktionsanläggning för det alkaliska vattnet kostar 250 000 kronor. Därtill kommer kostnad för flaskor och dunkar, salt och natriumkarbonat. Dessutom måste de olika filtren bytas ut med jämna mellanrum. Installationen kräver en elektriker och en vvs-tekniker.
– På sikt hoppas vi att systemet ska kunna spara pengar, och vi gjorde en kostnadsberäkning innan vi valde att köpa in systemet, säger Carina Boman-Helgesson. Den största vinsten är att det är miljövänligt samt att det inte sprider aerosoler som de rengöringsmedel vi brukar använda gör, vilket påverkar lokalvårdarnas hälsa positivt.
– Den största fördelen med att använda vattnet är att jag känner mig säkrare på att jag inte får i mig kemikalier som kan skada min hälsa under arbetet, säger Marie.
Så här funkar det:
Ett fast aggregat filtrerar först bort kalk och mineraler från vanligt kranvatten; därefter tillsätts kaliumkarbonat. Sedan startas elektrolysprocessen. Vid elektrolysen bildas vätgas vilket ger ett överskott av hydroxidjoner (OH-) i vattnet och höjer pH. På manöverpanelen väljer man om man vill göra vatten med pH 21,5 eller med pH 13,1. När vattnet används återgår det till neutralt pH.
Det går inte att hitta några oberoende test eller jämförelser av det alkaliska vattnet som rengöringsmedel men användningen ökar och många användare rapporterar att de är nöjda med produkten.
Vattnet med det lägre pH-värdet är svanenmärkt, vilket innebär att det klara hårda krav på miljö- och hälsoskadlighet samt gör effektivt rent med liten mängd. Förpackningarna återanvänds vilket bidrar de till en cirkulär ekonomi.
