Krönika: Arbetsmarknadsutbildning – en underskattad väg till jobb i städbranschen
– Jag hade gått arbetslös länge och saknade nya referenser. Jag ville ha en yrkesutbildning med praktik för att komma ut på ett företag och visa vad jag går för. Det säger Jonas som hittade ett arbete efter att ha gått en av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar.
Utbildningarna är korta och yrkesinriktade, speciellt skapade för yrken med goda framtidsutsikter. Deltagarna är ofta utlandsfödda personer som inte har erfarenheter från den svenska arbetsmarknaden. Många saknar också svensk gymnasieutbildning. För branscher med stora rekryteringsbehov kan utbildningarna vara särskilt betydelsefulla.
Branschorganisationen Serviceföretagen visar att sju av tio medlemsföretag har stora eller medelstora rekryteringsbehov. Samtidigt är det ett av de yrken inom tjänstesektorn som det är svårast att rekrytera till.
Vi vet att just lokalvård och service är ett instegsyrke till arbetsmarknaden. Det är en bransch som mer än de flesta andra hjälper människor ur långtidsarbetslöshet. Nästan två tredjedelar av branschens anställda kommer från ett annat land än Sverige. Men även om över 40 procent av städbranschens nyrekryteringar kommer från arbetslöshet så behövs fler sätt att nå arbetssökande.
Arbetsmarknadsutbildningar har goda förutsättningar att vara en rekryteringsbas där personer som står långt ifrån arbetsmarknaden kan rustas till en anställning. Det finns flera arbetsmarknadsutbildningar med inriktning mot städ- och serviceyrken, men bara omkring 150 arbetssökande går just nu en sådan utbildning. Det är självklart alldeles för få. Behoven, både inom branschen och hos de arbetssökande, är mångdubbelt större.
Över tid har allt färre fått chansen att gå en arbetsmarknadsutbildning. På bara ett par år har utbildningen halverats. Till exempel stod nästan två av tre av Arbetsförmedlingens utbildningsplatser till lokalvård outnyttjade förra året. I stället för att ge arbetslösa en väg in i servicebranschens yrken betalar myndigheten för tomma platser.
Och tro inte att det är en lönsam affär för utbildningsleverantören. De har investerat i lokaler och utrustning. Dessutom måste de ha lärare på plats oavsett hur många deltagare som dyker upp. Avtal efter avtal sägs nu upp. På sikt kommer det att drabba hela näringslivets kompetensförsörjning – också servicenäringens. Så här kan det inte fortsätta. Det blir allt tydligare att det behövs ett helt nytt synsätt på arbetsmarknadsutbildningens betydelse för att motverka arbetslöshet.
En viktig fördel i samarbetet med Arbetsförmedlingen är möjligheten för arbetsgivare med stora rekryteringsbehov att utveckla så kallade rekryteringsutbildningar. I kontakt med Arbetsförmedlingen kan arbetsgivarna få en skräddarsydd utbildning inom ramen för en arbetsmarknadsutbildning som redan finns. Man kan helt enkelt ta bort eller lägga till moment för att utbildningen ska passa kompetensprofilen på de personer som företaget behöver anställa. Men framför allt måste Arbetsförmedlingen anvisa fler deltagare till utbildningarna.
Jonas berättelse är inte unik. Arbetssökande som klarat en arbetsmarknadsutbildning har både högre inkomst och sysselsättning än andra. De är också mer sällan beroende av försörjningsstöd. Det visar rapporter från forskningsinstitutet Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Utbildningen leder därmed till mer än ett jobb, den bryter också utanförskapet. I stället för passiviserande bidragsberoende får de arbetssökande makt över sina egna liv. Tillsammans kan vi hjälpa fler arbetssökande till en utbildning som leder till ett riktigt, viktigt jobb.
Fredric Skälstad, branschchef Almega Utbildningsföretagen
