Krönika: Med sikte på framtidens servicebransch
Jessica Forss Katz
Inriktning: Påverkans- och opinionsbildningsarbete gentemot beslutsfattare
Bakgrund: Kommunikationskonsult, opinionsbildare och tjänsteman på statliga myndigheter
Utmanande, men otroligt givande och viktigt. Jobbet som näringspolitisk expert kräver förståelse för branschens unika utmaningar och möjligheter, samtidigt som man försöker ställa dessa i relation till politikens agenda och arbetssätt. Men vad betyder det för våra medlemmar, egentligen?
Först och främst handlar det om att följa politiken. Våren 2022 har varit kantad av politiska satsningar mot organiserad brottslighet i arbetslivet, det som kallas arbetslivskriminalitet. Ett delbetänkande från delegationen mot arbetslivskriminalitet har lagt grunden för myndighetsarbetet, ytterligare regleringar kring arbetskraftsinvandring har tillkommit och en ny utredning av huvudmannens krav på kollektivavtal för att bevilja rut- och rotavdrag har initierats. Vi kan konstatera att det varit ett stort engagemang, något som vi i branschen har stor nytta av – inte minst när kritiska debattörer och oseriösa företag tar plats i debatten.
Vi har bland annat sett kritiska röster kring rut-städning. Vissa debattörer menar att rutavdraget inte uppnått önskade jämlikhets- och fördelningspolitiska mål, men de missar helt huvudsyftet med reformen: att värna och stärka seriösa städ- och serviceföretag, så att de, i sin tur, kan skapa jobbtillfällen för människor som står längre från arbetsmarknaden, hjälpa människor med vardagspusslet och förhindra oseriösa arbetsgivare att bedriva verksamhet. Att, som debattörerna föreslår, lägga avdragspengarna annanstans skulle vara förödande för en bransch som bidrar till enorm samhällsnytta, särskilt för de vita företag som kunnat blomstra tack vare rut-reformen.
Senaste årtiondet har sett en oerhört positiv trend när det gäller seriositet i branschen.Idag tecknar över 70 procent av branschens företag kollektivavtal med Almega Serviceföretagen. Närmare 75 procent av de anställda inom yrket städare arbetar hos ett företag som tecknar kollektivavtal.
En betydande siffra, särskilt om man beaktar att de flesta städföretag i Sverige är mikroföretag som har svårt att förbinda sig till de förpliktelser som det innebär att vara kollektivavtalsansluten. Oavsett om anställda erbjuds kollektivavtal eller inte så har arbetsgivare ett ansvar för arbetsmiljö och -villkor. Men det behövs ytterligare insatser från samhället i stort, där såväl arbetsgivare, arbetstagare som kunder har en roll att spela.
För att komma åt företag som livnär sig på brottslighet behövs en förståelse för vad varje enskild aktör kan göra. Politikerna måste skapa förutsättningar för att göra rätt och slå ner mot brottslighet, företagen behöver följa regelverken som finns och kunderna behöver ställa krav på vilka de anlitar för städhjälp. Genom att undersöka hur kunderna ser på städtjänster får vi ökad förståelse för vad vi behöver arbeta mer med, så att vi lyckas höja yrkets status och peka på dess samhällsinsats.
Under våren har vi gjort en hel del på detta tema. I en enkät som Almega Serviceföretagen skickade ut innan sommaren visade det sig att relativt få som köper städtjänster känner till om deras städfirma har kollektivavtal, men desto fler pekade på krav om kvalitet och städarnas arbetsvillkor. Det är tydligt att det finns ett gemensamt ansvar som vi behöver trycka på mer i vår kommunikation, både för marknadsföringen av serviceyrkena och för att förbättra arbetsvillkoren för de som jobbar i branschen. Men mitt arbete handlar inte bara om att följa utan också om att forma politik och media.
Opinionsbildning och politisk påverkan är centrala byggstenar i branscharbetet. Serviceföretagen har under våren uttalat sig i diverse samhällsfrågor, deltagit i samarbets- och påverkansforum med både företag, myndigheter, fackliga och politiska företrädare – för att spela in branschens önskemål och behov och skapa förutsättning för nya samarbeten. Vårt webbinarium om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar som en del i servicebranschens kompetensförsörjning är ett sådant exempel. Andra exempel är vår del i en branschöverskridande arbetsgrupp för att utöka informationsöverföring mellan myndigheter och våra inspel i samtal med Arbetsförmedlingen under politikerveckan i Visby. Dessutom håller vi koll på debatten, granskar våra medlemsföretag via auktorisationen, Auktoriserat Serviceföretag, och ser till att företagare har så goda förutsättningar att bedriva en sund verksamhet som möjligt. För det är då servicebranschen verkligen kommer till sin rätt.
Som företrädare för en viktig och växande bransch vill jag hitta bästa vägen framåt. Förhoppningsvis kommer den nya regeringen stödja oss i arbetet med att främja tjänstesektorn, inte minst genom att förstå servicebranschens betydelse för ett livskraftigt Sverige.
Jessica Forss Katz, näringspolitisk expert, Almega Serviceföretagen
