23948sdkhjf

Rutavdraget inte självfinansierat

Det menar Riksrevisionen i en ny granskningsrapport. Avdraget har vissa positiva effekter men belastar i slutänden de offentliga finanserna.

Rutavdraget har lett till att vissa grupper som köper tjänsterna arbetar mer och höjer sina inkomster.

Utrikes födda som börjat arbeta i rutbranschen har fått högre inkomster och starkare ställning på arbetsmarknaden.

Det framkommer i en ny granskningsrapport från Riksrevisionen.

Men regeringens bedömning att rut-reformen är självfinansierad har svagt empiriskt stöd, konstaterar Riksrevisionen.

Rutavdraget infördes 2007 och har flera syften: göra svarta jobb vita, öka arbetsutbudet hos köparna, och göra det lättare för personer med kort utbildning att komma in på arbetsmarknaden.

Riksrevisionens granskning visar att målsättningarna har infriats till vissa delar.

Arbetsinkomsten har ökat mer i hushåll med sammanboende personer under 57 år som köpt ruttjänster än i jämförbara hushåll som inte köpt ruttjänster. Skillnaden i hushållens arbetsinkomst är ungefär 27 000 om året, vilket totalt motsvarar 3,4 miljarder kronor i ökad arbetsinkomst under 2017.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, eftersom orsaksrelationen kan vara den omvända, det vill säga att ökade inkomster har möjliggjort köp av ruttjänster, säger Anna Brink, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar vidare att rutavdraget brister i träffsäkerhet. Avdraget skulle främst främja hushåll som vill förvärvsarbeta mer, men som har svårt att få tiden att räcka till.

– Det är framför allt för barnfamiljer som köp av ruttjänster kan antas leda till ökat förvärvsarbete. Granskningen visar dock att endast 31 procent av hushållen som köpte ruttjänster 2017 hade hemmavarande barn, säger Anna Brink.

När det gäller målsättningen om sänkta trösklar till arbetsmarknaden har reformen haft positiva effekter för utrikes födda. De utrikes födda som fått ett arbete i rutbranschen hade innan anställningen en svag förankring på arbetsmarknaden. Såväl inkomster som sysselsättningsgrad ökade för denna grupp som anställdes mellan 2011 och 2017 jämfört med personer som inte arbetade i rutbranschen.

För inrikes födda var effekterna begränsade och försvann helt efter några år.

Granskningen visar också att en förhållandevis stor andel av dem som fick jobb i rutbranschen är personer som kommit till Sverige från andra EU-länder, sannolikt i syfte att arbeta med ruttjänster. Effekten på de offentliga finanserna av denna arbetskraftsinvandring är svårbedömd.

Riksrevisionen har även granskat regeringens bedömning att reformen är självfinansierad på sikt och inte hittat stöd för det.

Regeringen överskattade effekten av att omvandla svarta jobb till vita och gjorde överoptimistiska antaganden om hur mycket mer rutköparna skulle jobba och och betala skatt.

– Vår bedömning är att de positiva effekterna på statsfinanserna av ökat arbetsutbud, nya arbetstillfällen i rutbranschen och minskat svartjobb tydligt understiger kostnaderna för rutavdraget.

Dessutom blir det negativa effekter på statsfinanserna när hushållen konsumerar mindre andra varor och tjänster för att de istället köper ruttjänster, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att:

  • se över beräkningarna av rutavdragets långsiktiga självfinansieringsgrad och långsiktiga effekter på sysselsättningen
  • beakta den potentiella arbetskraftsinvandringen vid utformningen av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen.
Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.142