"Även sekretesslagstiftningen ska ses över"
I myndighetssamverkan mot brott i arbetslivet där åtta myndigheter deltar går man nu in på sista året.
Under 2019 kontrollerades närmare 2 000 företag och tio miljoner kronor i sanktionsavgifter utfärdades.
Förra året kontrollerades främst företag inom byggsektorn, skönhetsindustrin och restaurangbranschen. I år kommer man att titta närmare bland annat på städbranschen.
Regeringen vill nu använda erfarenheterna från uppdraget för att myndigheterna ska kunna arbeta effektivt för att stoppa arbetslivskriminalitet.
Därför har arbetsmarknadsministern gett en utredare i uppdrag att följa upp och analysera arbetet med de myndighetsgemensamma kontrollerna mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet, som började 2018 och som pågår året ut.
Utredaren ska lämna eventuella förslag på insatser inom området och vad som krävs för att arbetet mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet ska vara effektivt och ändamålsenligt.
Utredare är Mikael Sjöberg som tidigare arbetat som generaldirektör för Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen.
– En del av uppdraget är att följa upp det myndighetsgemensamma arbetet, se hur det har fungerat och lyssna på deras erfarenheter, säger han.
– Jag ska titta på vad myndigheterna upplever som problem med informationsutbytet. Jag ska inte komma med lagförslag, men försöka beskriva vilka lagrum som enligt de olika myndigheterna kan behöva ses över och det inbegriper även sekretesslagstiftningen.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2020.
Fakta:
Regeringen har gett åtta myndigheter i uppdrag att tillsammans utveckla ändamålsenliga och effektiva metoder, under 2018-2020, för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
De myndigheter som deltar i myndighetssamverkan mot brott i arbetslivet är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.
