23948sdkhjf

RUT integrerar färre med flyktingbakgrund

Rutnischade företag sysselsätter bara hälften så många utrikesfödda kvinnor med flyktingbakgrund som övriga osubventionerade städföretag.

Det visar nationalekonomen Johanna Rickne i en ny rapport från SNS (Stiftelsen Näringsliv och Samhälle).

Johanna Rickne har undersökt om rutavdraget är effektivt för att skapa sysselsättning för grupper i ekonomiskt utanförskap, som flyktinginvandrare och lågutbildade.


Rutavdraget infördes 2007 och subventionerar hälften av arbetskostnaden på tjänster som utförs i privata hushåll.

Johanna Rickne har utgått från data om rutavdraget mellan 2009 och 2015 och jämfört med närliggande branscher, för att se om avdraget fungerar som "integrationsmotor". Att städbranschen är en integrationsmotor framhålls av branschen och i den politiska debatten lyfts också de "enkla jobben" som en väg till integration.

2015 var 80 procent av ruttjänsterna städtjänster. 

– Rutavdraget har ökat sedan dess, det visar nyare siffror, men städtjänsterna ligger kvar på ungefär samma nivå. Det som har ökat mest är bl a flyttstädning och it-tjänster, förklarade Johanna Rickne när hon presenterade rapporten på ett SNS-seminarium.

Hennes rapport visar att den grupp som oftast står längst från arbetsmarknaden, kvinnor med flyktingbakgrund, bara utgör cirka tre procent av arbetskraften i rutnischade företag. Det är samma siffra som för den privata arbetsmarknaden som helhet och bara hälften så många som i städföretag som inte är rutnischade, dvs inte subventionerade.

– Det krävs en djupare diskussion om hur statens subventioner ska kunna riktas mot de mest marginaliserade, sa Johanna Rickne.

Anders Forslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) instämde i slutsatsen att RUT inte är en påtaglig integrationsmotor för den gruppen i samhället och gav lite olika förslag till vad som skulle kunna fungera istället som validering av kompetens, intensifierade förmedlingsinsatser, utbildning och mer riktade subventioner.

Riksdagsledamot Annika Qarlsson (c), den som först motionerade om RUT i riksdagen 2003 lyfte fram andra positiva effekter av subventionen.

– RUT var aldrig avsett som en reform som skulle ge kvinnor med flyktingbakgrund insteg på arbetsmarknaden. Den kom till för att vi ville minska dubbelarbetet, skapa fler vita jobb och möjliggöra för fler yrkesarbetande att fokusera mer på jobbet.

Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef, Kommunal, poängterade att RUT inte är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan en fördelningspolitisk.

– Städning i privata hem är ett ensamarbete som inte gynnar språkkunskaperna hos nyanlända. Utbildningsinsatser bör kanske istället göras mot hemtjänsten där det finns stora behov framöver om vi ska klara välfärden.

Med i SNS-seminariets panel var också Monica Lindstedt, grundare och styrelseledamot i Hemfrid, det första företaget att erbjuda hushållsnära tjänster, som startade 1996.

– Mitt företag har idag 2 200 anställda varav ca hälften är utlandsfödda.

Hon vill att man pratar om "elefanterna i rummet", dvs de kulturella skillnader som kan försvåra arbete i privata hem. Det kan vara religiösa regler eller dåliga erfarenheter av facket.

– En förändring som däremot skulle underlätta vore en SFI-peng som följer individen, precis som skolpengen gör idag, sa Monica Lindstedt.

På plats hos SNS när rapporten presenterades var Pernilla Enebrink, näringspolitisk expert, Almega Serviceföretagen. Hon är en av dem som har lyft fram städbranschen som en viktig sysselsättnings- och integrationsmotor för utrikes födda.

Kommer rapporten att påverka hur Almega lyfter fram städbranschen som "integrationsmotor"?

– Städbranschen är en integrationsmotor, det visar också studien. Både RUT och lokalvård bidrar till integrationen av utrikes födda och personer med lägre utbildningsnivåer. Hela 57 procent av de som arbetar med städning är utrikes födda.

Däremot visar undersökningen att rutföretag inte är bättre på att sysselsätta kvinnor med flyktingbakgrund än arbetsmarknaden i sin helhet. Det lyckas däremot lokalvårdsföretag bättre med.

Kommer ni att använda siffrorna?

– Självklart är det välkommet med forskning på området. Kunskap gör att vi kan fatta mer välgrundade beslut. Vi välkomnar också fördjupade studier på området där man tittar närmare på den diversifierade grupp som kvinnor med flyktingbakgrund faktiskt är. Den här studien buntar ihop kvinnor som levt här i decennier med de som nyss kommit hit. Det kan såklart bli missvisande.

(klassificeringen som flyktinginvandrare behåller man i statistiken reds. anm)

Ska branschen göra något för att öka andelen kvinnor med flyktingbakgrund som får jobb?

– Studien visar att här är lokalvårdsbranschen bra på att integrera gruppen kvinnor med flyktingbakgrund, vilket är glädjande. Men jag tror att hela samhället behöver fråga sig hur vi ska bli bättre på att inkludera grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det samtalet måste fortsätta och servicebranschen vill fortsätta vara en del i lösningen, säger Pernilla Enebrink till Cleannet.se.

Ladda ned rapporten på SNS hemsida

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078