23948sdkhjf

Lokalvårdare bör tvätta händerna ofta

Arbetsmiljöverket vässar kampen mot multiresistenta bakterier med nya föreskrifter om smittrisker i arbetslivet. Många yrkesgrupper måste skärpa handhygienen, även lokalvårdare.

Lokalvårdare kan titt som tätt komma i kontakt med kroppsvätskor. Främst de som arbetar på sjukhus, andra vårdinrättningar, förskolor och skolor. Men naturligtvis kan en lokalvårdare behöva städa bort urin, blod eller kräkningar också i andra sammanhang, människor kan ju bli sjuka eller göra sig illa även på kontoret eller i sina hem. 

Läs också: Flygplatser fortsätter vara bakteriehärdar

Och kroppsvätskor kan innehålla smittämnen, som direkt kan orsaka sjukdom eller finnas latent hos den som kommit i kontakt med de smittade kroppsvätskorna. Det är med andra ord inte alls säkert att en smittad person vet att hen är bärare av en multiresistent bakterie.

Nu har Arbetsmiljöverket publicerat nya föreskrifter om smittrisker i arbetslivet (AF 2018:4), som börjar gälla den 19 november.

Främst handlar det om sedvanlig god hygien. Självklart för de flesta, men trots det sprids multiresistenta bakterier i allt större omfattning. Främst är det handhygienen som måste bli ännu bättre. 

Under paragraf 13-17 i Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om smittrisker i arbetslivet står: 

Läs också: Manuell desinfektion: ”Som att måla med osynlig färg”

Särskilda hygienåtgärder ska gälla vid alla arbetsmoment där det kan förekomma kontakt med kroppsvätskor, men där avsikten inte är att arbeta med smittämnen.

Det kan definitivt sägas om lokalvårdare, avsikten är inte att komma i kontakt med kroppsvätskor – men det kan hända. Inom sådana verksamheter skall arbetsgivaren se till att särskilda hygienåtgärder tillämpas.

De särskilda hygienåtgärderna ska minst omfatta följande:

1. Händerna ska desinfekteras före rent och efter orent arbete samt efter att skyddshandskar har använts. Om det behövs ska händerna tvättas med tvål och vatten innan de desinfekteras.

2. Händerna ska vara fria från smycken och liknande när handtvätt och handdesinfektion utförs.

3. Tekniska hjälpmedel som behövs för att förebygga smittrisker ska användas.

Läs också: Dimmat desinfektionsmedel når överallt

4. Vassa föremål som är avsedda att användas på människor och som kan komma i kontakt med kroppsvätskor ska vara försedda med en fungerande integrerad skyddsfunktion om sådana produkter finns tillgängliga på marknaden.

5. Vassa föremål, som har använts på människa eller djur, ska hanteras på ett säkert sätt och genast efter användning läggas i behållare för skärande och stickande avfall.

6. Skyddshylsan ska aldrig sättas tillbaka på en kanyl eller annat vasst föremål som har använts på människa eller djur.

7. Vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor ska personlig skyddsutrustning användas, så som engångsskyddshandskar och visir. 8. Vid arbetsmoment som innebär risk för allvarlig luftburen smitta ska andningsskydd användas.

Fakta om multiresistenta bakterierna: ESBL, MRSA och VRE

  • MRSA är så kallade gula stafylokocker som trivs på huden och i sår och är motståndskraftiga mot vanligt penicillin. De kan ge infektioner på många olika ställen och många olika symptom om man blir sjuk av dem, vanligtvis bölder, men man kan även få exempelvis lunginflammation.
  • VRE är en tarmbakterie som är resistent mot vancomycin, ett antibiotikum som brukar användas när inget annat fungerar. Den kan bland annat ge urinvägsinfektion om man insjuknar.
  • ESBL är en tarmbakterie som kan bryta ner antibiotika av många olika slag Den finns hos friska människor och djur över hela världen och kan ge mycket svårbehandlade infektioner.
Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078