Manuell desinfektion: ”Som att måla med osynlig färg”
En robot som ångar ut väteperoxid är det mest effektiva och heltäckande sättet att avdöda svårdödade mikroorganismer i sjukhusmiljön. Det har infektionsöverläkare Torsten Holmdahl konstaterat i sin forskning, se Rent nr 5 2017.
Problemet är bara att proceduren tar tre timmar. Många ansvariga inom sjukvården anser att den tiden inte finns. Dessutom är maskinen dyr.
Idag sköts ofta desinficeringen av rum som smittats med exempelvis clostridium difficille helt manuellt. För en aldrig så noggrann och systematisk lokalvårdare eller undersköterska är det omöjligt att komma åt överallt. Eller exakt veta att hen täckt in varenda kvadratcentimeter i rummet.
Att desinficera manuellt är, som mannen bakom den norska roboten Decon-X säger, ”som att måla med osynlig färg”. Man ser inte var man redan målat – och heller inte var man inte målat.
Det problemet löser kanske robotarna bäst, men en dimmaskin laddad med väteperoxid gör det eventuellt nästan lika bra.
Det finns även andra sätt att sprida väteperoxid eller andra desinfektionsmedel. Exempelvis kanske dimmaskinen Byoplanet, som vi skrev om här på Cleannet den 8 juni och i nummer 3 av tidningen Rent, vara ett billigare och snabbare verktyg än en robot.
Och det finns fler dimmaskiner än Byoplanet, bland annat en som heter Victory.
Norsk robot som desinficerar
En av de befintliga desinficeringsrobotarna på marknaden är norsk och heter Decon-X. Roboten är resultatet av att Bjørn Platou nästan förlorade armen efter en relativt enkel titthålsoperation som gav honom så kallad sjukhussjuka i såret.
Efter den upplevelsen ville han hitta en lösning på problemet med vårdrelaterade infektioner, berättar han i den norska tidningen Renholdsnytt.
Han letade efter apparater som kunde utföra desinfektion men hittade bara sådana som han inte tyckte dög. De saknade processkontroll, automatisering, dokumentation och kommunikationsteknologi.
Alltså slog han sig ihop med några partners och utvecklade roboten Decon-X. Maskinen ångar ut väteperoxid och klarar rum på 200 kubikmeter och med fyra meters takhöjd. Efter desinficeringen skriver roboten ut en utförlig dokumentation över vad som gjorts i det specifika rummet. Och om något inte funkat som det skulle.
De tre timmar processen tar kan innebära att antalet patienter med VRI minskar, vilket skulle kapa vårdköerna och spara kostnader.
Den norska roboten finns bland annat på Sunnaas sjukhus i Bjørnemyr och i sjukvården i Modum kommun.
