Höga sjuktal är inte en individfråga
2011 fick Arbetsmiljöverket uppdraget "Kvinnors arbetsmiljö" av regeringen i syfte att undersöka varför kvinnors sjuktal ökar och vad som behöver göras för att förhindra den utvecklingen.
En av Arbetsmiljöverkets lärdomar är att hög sjukfrånvaro inte handlar om att den enskilda arbetstagaren ska få mer utbildning i ergonomi eller stresshantering, utan om att cheferna på ledningsnivå, där beslut om organisationsstruktur och resurser tas, måste bli betydligt medvetnare. Framförallt i mer genusmedvetna.
Därav följer slutsatsen att det krävs större förändringar vad gäller styrning, ledning, organisering och fördelning av resurser, än vad som hittills skett på arbetsplatserna. I synnerhet inom kvinnodominerade verksamheter.
En annan viktig lärdom från uppdraget är att skillnaderna i arbetsmiljö och ohälsa mellan kvinnor och män inte har biologiska orsaker. När kvinnor och män har samma arbetsuppgifter, drabbas de som regel av samma besvär. Istället beror det på att arbetet är organiserat på olika sätt och att fördelningen av resurser ser olika ut.
Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket, säger att verket idag har ett bra kunskapsunderlag som kan användas i förändringsarbetet.
– Det krävs ett genusmedvetet arbetsmiljöarbete för att komma tillrätta med strukturerna bakom kvinnors ökade ohälsa.Frågorna behöver hanteras på ledningsnivå, där resurser fördelas och arbetet organiseras, inte på individnivå, slår hon fast.
Arbetsmiljöverkets viktigaste lärdomar:
Arbetsmiljön på svenska arbetsplatser är ojämställt. I kvinnodominerat arbete är förutsättningarna sämre, riskerna för ohälsa större och sannolikheten högre att arbetstagare slutar till följd av ohälsa eller missnöje.
Alltför hög fysisk och emotionell belastning i kvinnodominerat arbete är följder av brister i arbetsmiljön som drabbar både kvinnor och män – det är inte en fråga om biologi utan om vilken belastning man utsätts för.
Kvinnor och män som arbetar inom samma organisation eller yrke gör ofta olika saker, vilket påverkar belastningen i arbetsmiljön.
De högsta sjuktalen är relaterade till organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön. De måste därför hanteras på organisatorisk nivå och inte på individnivå. Alla nivåer i organisationen måste se till att kraven i arbetet balanseras med rätt resurser.
För att komma tillrätta med problemen med den ojämställda arbetsmiljön inom offentlig sektor krävs åtgärder på central, politisk nivå. Dit når inte vår tillsyn i tillräcklig utsträckning.
Det måste till ett ökat engagemang och en större samverkan mellan olika aktörer med ansvar för arbetsmiljöarbetet: arbetsgivare, arbetstagare, företagshälsovård och myndigheter.
