Förslaget om sjukskatt är skrotat
Regeringens förslag innebar att arbetsgivarna skulle stå för 25 procent av sjukpenningen efter 90 dagars sjukskrivning. I gengäld skulle arbetsgivaravgiften sänkas med 0,16 procent, vilket inte kompenserade för vad en långtidssjukskriven skulle kosta arbetsgivaren.
Dessutom framhöll en hel rad remissinstanser, inklusive LO och PTK, att förslaget innebar en stor risk för att arbetsgivarna skulle börja sålla bort arbetssökande med en sjukdomshistoria. På så vis skulle man alltså riskera att få en arbetsmarknad där bara de garanterat friska fick jobb.
Sedan socialförsäkringsminister Annika Strandhäll lade fram förslaget i våras har därför debattens vågor gått höga. Arbetsgivarna har också hävdat att de får betala för sjukorsaker som ofta inte alls har med den anställdes arbete att göra. Det privata näringslivet har också framhållit att det är de offentliga arbetsgivarna som her de högsta sjuktalen. Så varför ska privata företag betala för att arbetsmiljön i den offentliga sektorn är dålig?
Annika Strandhäll meddelade redan tidigt i debatten att förslaget skulle dras tillbaka om parterna kom med hållbara åtgärder.
Nu har det alltså skett.
Den avsiktsförklaring som Sveriges Kommuner och Landsting kommit fram till tillsammans med Kommunal, Vision, AkademikerAlliansen (som representerar 17 fackförbund) och ytterligare sex fackförbund från offentlig sektor, innehåller bland annat följande tre punkter:
Utveckla ett stödpaket riktat till kommuner och landsting/regioner med hög sjukfrånvaro. Stödpaketet kan t.ex. innehålla förslag till åtgärder som tar sin utgångspunkt i kända frisk- och riskfaktorer, bl.a. avseende kompetens, arbetsorganisation och bemanning.
Säkra att chefer i verksamheterna har tillgång till kunskap om hur de aktivt kan arbeta med rehabilitering och arbetsanpassning.
Initiera ett utvecklingsarbete om hur kostnader för sjukfrånvaro bättre kan inkluderas i den ekonomiska styrningen och uppföljningen i kommuner och landsting.
Åtgärdspaketet omfattar också en rad förslag till regeringen, till exempel bör regeringen:
Utveckla möjligheterna att återgå partiellt i arbete i kombination med fortsatt sjukskrivning
Överväga att inom sjukförsäkringen utveckla förmåner som bättre tar tillvara arbetsförmågan
Långsiktigt stärka forskning och kunskapsutveckling om företagshälsovården samt
Utveckla incitamenten för arbetsgivare att använda sig av företagshälsovården i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Den privata sektorns parter, Svenskt Näringsliv, LO och PTK, har en lång lista med åtgärder som de gemensamt ska driva. Exempelvis ska företagen:
Bättre ta till vara de ekonomiska stöd som finns för rehabiliteringsåtgärder.
Utvecklas en effektivare hjälp i samband med sjukfrånvaro
Öka kunskapen om de bakomliggande faktorerna till sjukskrivning
Dessutom föreslår de att en utredning ser över i vilken omfattning företagen använder företagshälsovård. Utöver det vill parterna att regeringen inrättar ett kunskapscentrum för arbetsmiljöforskning och ser till att kunskapen om sjukförsäkringens tillämpning blir bättre.
