Nu uppmärksammas smutsen på sjukhusen
Snåla städupphandlingar och dålig uppföljning orsakar sjukhussjuka för miljarder varje år. På Södersjukhuset fann Expressens reporter smutshalter långt över det tillåtna.
Ingen har väl missat Expressens avslöjande av smutsen på Södersjukhuset i Stockholm. Tidningens medicinreporter Anna Bäsén tog jobb som timanställd hos den privata entreprenör som sköter städningen på sjukhuset. Under sina städpass passade hon på att ta omkring 100 bakterieprover på patientnära ställen. Resultatet var skrämmande.
Proverna anges i ATP-värden (Adenosintrifosfat), som visar hur mycket näring för bakterier som finns på en viss topsad yta.
Spolknappen på en av Södersjukhusets patienttoaletter hade ett ATP-värde på 1 105. Som jämförelse tog Expressens reporter ett ATP-värde på spolknappen till en av Stockholms Centrals offentliga toaletter. Den hade ATP-värde 14!
Enligt reglerna ska patientnära miljöer helst ha ATP-värden under 50.
Se Expressens artikel och film på denna länk.
700 årliga dödsfall
Enligt statistik från Sveriges Kommuner och Landsting dör 700 svenskar varje år till följd av infektioner de fått när de legat på sjukhus. Brister i hygien och dålig städning uppges vara en bidragande orsak till dödsfallen.
Dessutom orsakar sjukhusinfektionerna mycket onödigt lidande och kostar samhället cirka 6,5 miljarder kronor varje år i bland annat ökade vårdkostnader.
Men Södersjukhuset är långt ifrån det enda sjukhus som brister i hygien, sjukhuset ligger faktiskt över genomsnittet i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) årliga mätning. I den mätningen gick det sämre för Akademiska sjukhuset och Uppsala läns landsting, som var näst sämst. Om det skrev Cleannet den 18 september.
Utbildning viktig
Capio S:t. Görans Sjukhus i Stockholm tog för några år sedan över städningen i egen regi för att få bättre kontroll. Dessutom utför personalen kvalitetskontroller med ATP-mätare. Nu har sjukhuset fått ner de vårdrelaterade infektionerna med en fjärdedel.
Att ha städningen i egen regi är dock ingen garanti för att den blir bättre. En bra entreprenör kan göra samma jobb. Det viktiga är att lokalvårdarna är utbildade för att städa i smittkänsliga miljöer och har tillräckligt med tid samt rätt utrustning.
I ett pågående projekt för att förbättra hygienen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har till exempel ISS utbildade lokalvårdare lyckats sänka ATP-värdena dramatiskt. Normalt har sjukhusets vårdpersonal skött städningen i patientsalar och vårdrum.
Almega Serviceentreprenörernas branschansvarige Markus Lindström, har kommenterad just den aspekten på organisationens hemsida under rubriken "Rena miljöer lyfter välfärden".
Livsmedelsbranschen
I livsmedelsbranschen är reglerna för hygienstandard tydligare än i sjukvården. Där finns det internationella kvalitetssystemet HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points), som sätter stränga krav för hygienen i produktionsanläggningarna. Dessutom görs, utöver leverantörens och kundens egna kvalitetskontroller, mycket noggranna och regelbundna kontroller av oberoende instanser. I Sverige är det Livsmedelsverket som utför sådana inspektioner.
