– Det var svartarbete, oredovisade intäkter och felaktighet med kassaregister. Det var också svårkontrollerat på grund av all kontanthandel och att kunderna inte tar kvitto. Det är svårt för oss att hitta bevis för vad som egentligen har skett, säger Pia Bergman på Skatteverket i en kommentar till Ekot.
Granskningen av tvätteribranschens svarta får fortsätter nu i en mer långsiktig mening. Skatteverkets granskning riktas mot mindre så kallade konsumenttvätterier och sker med Tvätteriförbundets stöd. Tvätteriförbundet arbetar aktivt för att få bort den oseriösa konkurrens som finns i branschen.
Förbundet har även tagit fram en kalkyl som visar vilken vinst ett seriöst respektive ett oseriöst tvätteri har. Exemplet avser kemvätt av en kostym baserat på antagandet att priset på tjänsten till konsument är 230 kronor på såväl det seriösa som på det oseriösa tvätteriet.
När det seriösa tvätteriet betalat in moms och skatt och alla andra utgifter enligt lag och avtal återstår en vinst på cirka 15 kronor. Det oseriösa tvätteriet kan däremot räknas tjäna cirka 120 kronor på samma kostymtvätt.
Skatteverket konsaterar torrt att det således finns klara incitament till att inte redovisa skatter och avgifter och i den mån kunden inte kräver godkänt kvitto och kanske även betalar kontant finns idag stora möjligheter att dölja detta.
BREAKING