Botkyrka är Sveriges mest städartäta kommun
Botkyrka är den kommun av samtliga kommuner i Sverige som har flest invånare som förvärvsarbetar inom lokalvård. Hela 4,5 procent av den arbetande befolkningen jobbar i städbranschen. Det handlar dock inte bara om städare men också om städföretagare, varav många nytillkomna som resultat av RUT-reformen
Välfärd rapporterar att sysselsättningen i lokalvårdsbranschen har ökat tydligt sedan RUT-avdraget infördes, men den stora ökningen tog fart åren innan skattereduktionen infördes.
Antalet nya företagare i branschen har också ökat, särskilt bland utrikesfödda kvinnor. En annan observation är att många utrikes födda kvinnor startar nya företag inom lokalvård. Av 950 nya företagare inom lokalvård var 63 procent utrikesfödda och utrikesfödda kvinnor utgjorde nästan 40 procent av samtliga nya företagare i branschen.
Välfärd meddelar att det också finns en del demografiska samband som är tydligt urskiljbara. Många av arbetstillfällena inom lokalvård finns i de regioner där flest personer bor. Under det senaste decenniet har antalet arbetstillfällen i lokalvård nästan fördubblats i de kommuner som ligger i nära anslutning till de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.
Förortskommuner som Danderyd, Lidingö, Lomma, Vellinge och Täby har proportionellt störst andel personer som utnyttjat RUT-tjänster, mellan sju och tio procent. Motsatt står det klart att dom som utför RUT-tjänster ofta bor på annat håll än där dom jobbar.
Lilla Edet och Botkyrka är två förortskommuner där en ganska låg andel av befolkningen utnyttjar RUT-avdraget. Men i bägge dessa kommuner noteras däremot ett tydligt ökat antal förvärvsarbetande inom lokalvård.
Botkyrka var också den kommun av samtliga kommuner i Sverige som hade flest invånare som förvärvsarbetande inom lokalvård, 4,5 procent.
Antalet företagare inom lokalvård har ökat med 24 procent sedan RUT-avdraget infördes 2007
Välfärd rapporterar att antalet utrikesfödda har ökat i lokalvårdsbranschen sedan RUT-avdraget infördes. Andelen har gått från 35 procent till 48 procent mellan 2000 och 2010. På hela arbetsmarknaden ökade andelen utrikesfödda med tre procentenheter till 13 procent och totalt i Sverige var andelen 15 procent av befolkningen.
