Så kan föreslagna försörjningskrav för arbetstillstånd slå mot städbranschen
I början av maj remitterade regeringen en promemoria där det föreslås att en arbetskraftsinvandrare ska ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen som Statistiska centralbyrån publicerar, som innebär ett försörjningskrav på 26 560 kronor i månaden. Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023.
– Städbranschen har en bred palett av företagare, från mikroföretag till större aktörer på Facility Management-marknaden. Ett så högt försörjningskrav, motsvarande 80 procent av medianlönen, för arbetskraftsinvandrare kommer med stor sannolikhet att slå lite olika, beroende på hur företagare hanterat kompetensförsörjningsfrågan hittills. Dock är branschen bland de som drabbas hårdast av regeringens beslutade lönegolv, säger Jessica Forss Katz, näringspolitisk expert, Almega.
Branschens kollektivavtalade lönenivåerna ligger idag under 80 procent av medianen, 26 560 kronor.
– När regeringen nu aviserar att försörjningskravet kommer mer än dubbleras, från tidigare 13 000 kronor innebär det att i princip alla arbetskraftsinvandrare till städ- och servicebranschen utestängs – såväl heltids- som deltidsanställda, säger Jessica Forss Katz.
– Politikerna väljer alltså att göra det ännu svårare för företagen att hitta personer att rekrytera samtidigt som man inte kommer åt fusk och kriminalitet. Dessutom skickar det en märklig signal till svenska städare att utländsk arbetskraft värderas högre. I ett pressat ekonomiskt läge väljer politikerna alltså att strypa en av få rekryteringskällor för samhällsbärande tjänster som redan idag har svårt att hitta kandidater, fortsätter Jessica Forss Katz.
