Hur skulle behovsbaserad lokalvård i ett fastighetssystem fungera?

Traditionell städplanering

Traditionell städplanering utgår oftast från fasta scheman – måndag, onsdag och fredag städas entrén, oavsett om det faktiskt finns ett behov eller inte. Det gör att städningen ibland sker när det är som renast, medan det andra dagar, när det verkligen behövs, saknas resurser.

Den här modellen bygger på vana snarare än data. Den ger trygghet eftersom man vet när något ska ske, men den är inte flexibel. Resultatet blir att tid, personal och material används utan tydlig effekt. Städpersonalen får svårt att prioritera rätt, och verksamheten har svårt att följa upp vad pengarna egentligen leder till.

Med andra ord: schemat styr – inte verkligheten. Och det är just det behovsbaserad städplanering vill förändra.

Vad är behovsbaserad städplanering?

Behovsbaserad städplanering innebär att städuppdrag styrs av faktiska behov – inte av förutbestämda tider. Genom att kombinera data från sensorer, väder och digitala tvillingar kan ett smart planeringssystem förstå när och var en insats verkligen behövs.

Tänk dig att entrén registrerar många passerande under en regnig dag – då signalerar systemet ett ökat behov av städning tidigare än planerat. Eller att en våning stått oanvänd över helgen – då skjuts städningen automatiskt fram.

Det här är smart städplanering i praktiken: en kombination av teknik, data och sunt förnuft som skapar flexibilitet och precision.

Hur kan ett fastighetssystem lösa behovsbaserad städplanering?

Pythagoras har redan en mängd data om fastigheterna – och framför allt, ritningarna. I systemet är schemat för lokalvårdspersonalen redan idag integrerat i den digitala tvillingen. Tänk dig en digital, tredimensionell ritning av ett våningsplan med information om städning, frekvens och ansvarig personal.

Ritningen, inklusive städinformationen, kan uppdateras i realtid utifrån sensordata. Algoritmer fördelar sedan uppdrag efter prioritet, tillgänglig personal och hållbarhetsmål. Resultatet blir ett flöde där städning bara sker där, och när, det verkligen behövs.Med tiden kan systemet till och med börja förutse behov, det vill säga bli en form av prediktiv lokalvård – där datan inte bara beskriver nuläget, utan förutspår nästa steg.

Vad är nyttan med behovsbaserad städplanering?

Nyckeln är resurser som används smartare. Med behovsbaserad städplanering kan organisationen:

• Spara tid – personal slipper rutinmässiga uppdrag och kan fokusera där det gör störst skillnad.
• Minska kostnader – färre onödiga städtillfällen och effektivare användning av material.
• Bidra till hållbarhet – mindre kemikalieåtgång, minskad vattenförbrukning och färre transporter.
• Få bättre uppföljning – all data lagras och kan analyseras för förbättringar över tid.

Men kanske viktigast av allt: det skapar en bättre arbetsmiljö och ett mer förutsägbart resultat. Städpersonal får stöd i planeringen, chefer får bättre kontroll och fastigheterna hålls i optimalt skick.

Behovsbaserad städplanering är alltså inte bara ett nytt sätt att schemalägga – det är ett nytt sätt att tänka kring lokalvård.

Vilka belägg finns för att behovsbaserad städplanering fungerar?

Behovsbaserad städning är inte längre bara ett framtidsscenario – det finns redan tydliga tecken på att metoden fungerar i praktiken.

Svenska Städbranschens Riksförbund (SSTF) lyfter i sina riktlinjer fram att behovsanpassad städning kan minska både städtid och resursanvändning, särskilt i miljöer med varierande användningsgrad. När städningen planeras utifrån verkligt behov istället för fasta scheman, frigörs tid och resurser som kan användas där de verkligen behövs.

Även Arbetsmiljöverket betonar i sina föreskrifter vikten av att anpassa städningen efter hur lokalerna faktiskt används. En sådan anpassning bidrar inte bara till effektivare arbetsflöden, utan också till en bättre arbetsmiljö för städpersonalen – mindre stress, färre tunga moment och mer förutsägbarhet i vardagen.

Flera stora aktörer inom Facility Management, bland annat Coor, ISS visar i sina rapporter och fallstudier att behovsstyrd städning med hjälp av digitala verktyg och sensorer ger konkreta resultat. De rapporterar både minskad städtid och ökad effektivitet – utan att tumma på kvaliteten.

Tillsammans visar de här exemplen att behovsbaserad städplanering inte bara är ett smart koncept, utan en beprövad strategi för hållbar och effektiv lokalvård.

 
Nu har vi nått slutet på min framtidsspaning. Håller du med mig i resonemanget?

Vill du veta mer? Kontakta oss gärna för ett möte eller en demonstration.