Nästa avtal för lokalvård måste bli mer digitalt för ökad avtalstrohet
För att städa smartare måste du och/eller din leverantör, lokalvårdaren och/eller slutkund kunna analysera och reflektera löpande som partners med ökad samsyn hela tiden.
1. Digital lokalvård leder till högre avtalstrohet = kvalitet
En lyckad upphandling leder till tydliga och hållbara avtal för alla parter där ingen bråkar utan samverkar i en partnerskapsrelation. Avista Times kunder är idag de goda exemplen som marknaden söker efter, inte bara i Sverige utan i Europa. Det gäller oavsett om du, likt regioner och kommuner, levererar åt dig själv eller om du lägger ut. Saknas köp/sälj-förhållande (internt) blir det lätt överleverans eller onödigt hög tolerans med kostsamma avvikelser. Fokus på intern avtalstrohet försvåras då problemet stannar inom ”familjen”:
Var tar allt tid = pengar vägen, egentligen?
Finns det otydlighet nästa avtal saknas utrymme för löpande förbättring. En bra upphandling leder till högre avtalstrohet, färre viten, möjliga åtagande, högre kvalitet, skäliga priser vilket i sin tur leder till tryggare anställningar och löner.
2. 2025 skall arbetsgivare med fler än 250 anställda göra (ESRS) social hållbarhetsrapportering
Hur ser lokalvardagens livs-och arbetssituation ut, egentligen? Vilken trovärdiga data använder du?
3. Hur ser ett skäligt och hållbart avtal ut?
Krav och avtal vilar på samma fakta om vad som är realistiskt, görbart och lönsamt för alla parter. Är data ej digital, relevant, jämförbar och uppdaterad är den ej trovärdig. "Skit in. Skit ut." kan man skämta om en bransch som per definition borde vara ren hela tiden.
Med ökad digitalisering skapas förmågan att kalibrera avtalet (dvs kvalitetskravet, avverkningsgrad, frekvenser, pass i tiden så att det speglar verkligheten, balanserade scheman med minimal övertid.
Insikten om vad som är skäligt och görbart med digitala hjälpmedel ökar över tiden. Detta blir enklare och proffsigare när inte alla parter (kund, köpare, leverantör, lokalvårdare) har samsyn på samma data
Det finns en budget som motsvarar ett antal tänkbara timmar som skall fördelas över ytor och objekt, med olika behov över tiden. Man köper tid.
Vad skall timmarna bäst användas till? Vad får varje timme kosta? Hur ser bästa scenariot när alla tillsammans trimmar frekvenser, yta, kvalitetskrav, avverkningsgrad över tiden/under året? Vilka ytor/objekt kostar mest? Vilka ytor/objekt är mest lönsamma?
Frågorna besvaras med gemensamma trovärdiga operativa data men med olika perspektiv av de olika parterna som vill olika.
4. Tid mot pengar. Vad får jag för tiden? Vad får tiden kosta?
Värdet av ökad digitalisering är en beprövad sanning för alla våra kunder:
- alla parter känner sig mer professionella med samsyn och ”koll”
- projektet är självfinansierande där din faktiska kostnad är en del av din budget
- personalens engagemang ökar med ökad synlighet och förenklad kommunikation
- sjukfrånvaron minskar
- kontinuiteten, trygghet och igenkänningsbarhet i leveransen ökar hos slutkund
- kvaliteten ökar och därmed slutkundens trygghet
- tid frigörs för verksamhetsutveckling eller ges tillbaka till slutkund (som pengar)
- tid för onboarding av ny personal blir mer effektiv och snabbare
- den sociala & klimatmässiga hållbarheten ökar med automatisk optimering
- flexibiliteten att erbjuda behovsbaserad städning och tilläggstjönster (t.ex. patienttransport) ad hoc ökar
- uppdraget är hela tiden uppdaterat
- överleverans elimineras
- arbetstryggheten ökar för lokalvårdare
- en skälig avverkningsgrad växer fram efter varje pass / lokalvårdare / unika objekt
- samsyn på data skapar en faktabaserad dialog för fortsatt analys och simulering
- kvalitets-uppföljning av avtal i realtid blir buslätt
- ökad avtalstrohet
Det finns med ingen rationell anledning att inte ställa krav på eller fortsätta sin digitalisering inom lokalvård.
Vad ser du som det emotionella hindret för fortsatt digitalisering hos er?
5. Nästa avtal måste bemöta dagens utmaningar och morgondagens nya begränsningar
Hur agerar du proaktivt i denna perfekta storm av förändringar som lokalvård befinner sig i just nu?
- budgetutrymmet minskar och många verksamheter måste minska sin personal
- behovsbaserad städning optimeras avseende budgetåtstramning
- resurstillgången minskar samtidigt som det saknas personal redan i sektorn
- sjukfrånvaron är alldeles för hög generellt i hela landet
- kravet på transparens och social hållbarhet ökar i hela värdekedjan
- dynamiska inflation och konsumentprisindex ökar skapar oro
- regeringen blockera arbetskraftsinvandring med krav på höjda minimilöner
- lokalvård som instegsarbete framöver
- kommande pensionsavgångar ställer krav på ökad arbetskraftsinvandring
- lokalvård är en underdigitaliserad bransch
- ”lägsta pris vinner” är kontraproduktivt
6. Fördelarna med att städa smartare
Upphandlaren får över tiden fram ett bra avtal som landar i vad som behövs göras, hur, hur ofta, när och till vilket pris, oavsett om vem lokalvårdaren är,, skicklig eller erfaren, hela tiden över året. Kunden köper tid av leverantören där lokalvårdare som skall utföra en uppdaterad arbetsorder per objekt.
Lokalvårdare kanske inte talar svenska och kanske ser detta som ett av få riktiga instegsjobb för integreras i Sverige. Hen vill som alla andra människor med familj och finansiellt ansvar uppleva känslan av delaktighet, inlytande, samhörighet, viss grad avs upplevt självstyre i något som är meningsfullt. Det blev ju så meningsfullt under pandemin,. 85 % av kostnadsbasen inom lokalvården har också rätt att känna sig motiverade oavsett om det är heltid, deltid eller timmis. Vad krävs för det?
De parametrar man har för att besvara dessa frågor - om man inte redan är digital - är för många för att det skall bli och förbli tydligt, optimalt och flexibelt under hela avtalsperioden. Det är komplicerat. Att inte digitalisera för ökad samsyn och realisera tänkbar nytta är inte ett rationellt (mätbart) argument givet utmaningarna!. Nyttokalkylen är så stor att det inte är professionellt försvarbart att förskjuta den nyttan en hel avtalsperiod, inte minst ur ett mänskligt perspektiv.
Digitaliseringsprojektet är vidare självfinansierande och eliminerar väldigt fort onödig och ineffektiv administration. Att inte vilja digitalisera (mera) är ett emotionellt beslut. Att ”inte ha en budget” är ingen ursäkt. Alla har en konsekvensbudget i konsekvenskostnad av att INTE vara digitaliserade. "Det blev dyrare än vi trodde"
Eller som en av våra kunder sade: "Nu är vi äntligen lönsamma!"
Läs vår Reflektion runt Almega Städföretagen seminarie 2023 om upphandling.
___
Hör av dig för ett snack om vad som är möjligt när alla får rätt förutsättningar att göra ett bra jobb!.
- Avista