23948sdkhjf
Innehållet nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Dela sida
Sponsrat innehåll

När även lokalvårdarna får rätt förutsättningar att göra ett bra jobb

Cirka 85 % av kostnaden är kopplad till personalen som utför arbetet. De är också minst digitaliserade idag. Vad innebär det?

Det goda exemplet

Avista Time har under tjugo år som pionjär visat vägen med att digitalisera alla operativa processer för komplexa och resursintensiva verksamheter som lokalvård och FM. Vi brukar säga att vår molnbaserade och skalbara lösning  underlättar intelligent mänsklig logistik, Intelligent och mänskligt tro vi på.

Våra kunder & partners är de goda exemplen i det de redan har digitaliserat. De känner sig professionella, lättade och engagerade. Det finns mycket att göra fortfarande och alltid ett nästa steg. Det är inget självändmål att ta i. men det är dags att komma igång. Vem vill inte känna sig  professionell och delaktig? Det tar tid. Den operativa verksamheten med lokalvård är komplex och föränderlig  men lider stötvis av skamfilat rykte med en  lägsta-pris-mentalitet.

Utan lokalvård stannar Sverige, vet vi som vet.

Lokalvården skiljer sig från andra resursintensiva branscher, som dagligvaruhandel och fabriksarbete, då behovet ständigt förändras. Det gör logistiken spännande och utmanande.  Det räcker inte med ett arbetsschema och ett avtal. Man måste komplettera med behovsbaserad att-göra-lista i tid, instruktion och frekvens med sammahållande schema man lokalvårdaren, timmes eller anställd, kan leva på så det blir intelligent och mänskligt också. Det skapar även kontinuitet, kundtrygghet och en lärande organisation. 

Det finns tre  övergripande operativa parter (förenklat)

  1. Å ena sidan  kunden som har ett mer eller mindra uppdaterat lokalregister med olika behov och krav.
  2. Å andra sidan  leverantören (ett internt service center eller externt företag) med en bemanningsplan för ...
  3. ... de som skall utföra arbetet - lokalvårdarna - givet sitt praktiska schema  med  "städplaneringen + status "

Lokalvårdarna jobbar då enligt behovsbaserad städplanering som leder till ett kvalitetsutfall löpande.  Den digitala versionan av 1 underlättar för kunden. Den digitala versionen av 2 underlättar för leverantörern- Den digitala versionen av 3 underlättar för lokalvårdarna vars tid utnyttjas på bästa sätt mot över tiden skäliga avverknngstal per objekt. De flesta lokalvårdare har idag dock inte rätt förutsättningar givet vad som är möjligt idag. Vad krävs för att de skall få det.? Alla gynnas.

Nyttokalkylen är stor. Avtalstroheten blir hög.

Skall man kalibrera leveransen löpande, ha tilläggsbeställingar, behovsanpassa samt skapa rätt förutsättningar för lokalvårdarna är punkt 3 viktigast. Det underlättar att ha koll på vem som faktiskt är i lokalerna  (GDPR) och förekommer fusk och oskäliga arbetsförhållande (CSRD/ESRS). Här ligger dessutom ca 85 % av kostnaden idag. Vill man säkerställa att alla har rätt information hela tiden på det som faktiskt görs så är det här det största värdet uppstår.

1 och 2 är nödvändiga men icke tillräckliga förutsättningar.  3 är differentierande.

 Vill man engagera personalen till att vara ännu mer delaktig att städa smartare så bör även de få rätt förutsättningar.  Lokalvårdarna vet kanske mer om lokalen löpande än ägaren? Att digitalisera städplaneringen och knyta ihop arbetschema med lokalregistrets behov representerar den mest proffsiga sitationenen. som dessutom eliminera övertid genom hållbara arbetsscheman, fler heltider och en tryggad arbetssituation. Lägg till potentialen med tilläggstjänster för att avlasta kunden, om man ändå är där! Ju sämre 3) är desto större risk att man "städar för mycket". Det kan ju kännas ok för leverantörer om de får betalt. Det är inte ok för de som städar åt sig sjäva, där lokalvård inte är en kärnverksamhet, om man dessuton har finansiella utmaningar.

Vi ser bara emotionella hinder att fatta rationella beslut

 Vi har delat vår syn på variabler och siffor i flera år såväl som med emotionella citat. Det inte finns ett enda rationellt skäl att inte starta/fortsätta sin digitalisering. Det finns flera verksamheter, offentliga såväl som privata, som idag lider av finansiella utmaningar.  Deras största utmaning kan  i detta vara fall den största resursen  om man utnyttjar den  smartare?

Det finns alltså emotionella hinder. Det respekterar vi. De varierar per verksamhet.

Vad tror du är det största emotionella hindret att ge lokalvårdarna rätt förutsättningar att göra ett bra jobb?

Datadrivna beslut

Alla stora aktörer har en strategi om att bli mer datadrivna i sin verksamhet. Vad är det för data de skall använda då? Ett tomt bemanningschema är ganska ointressant. Ett statiskt lokalregister är också ganska ointressant att fatta datadriva beslut på.

En missupfattning  hos ledande analytiker av branschen internationellt är att digital lokalvård primärt handlar om schema (wfm) och lokalregister vilket funkar bra i butik och på fabrik. Inom lokalvård  har manglömt bort kvaliteten på det operativa helt!

Som vi ser det så är den operativa och trovärdiga data som fångas under punkt 3  mest intressant fär att fatta datadrivna beslut runt hur man bäst kalibrerar tillsammans leveransen mot maximal kundnöjdhet. Dessutom kan man analysera utfall mot planereing i realtid baserat på jämförbar och relevant data.

Hur skulle du uttrycka det emotionella värdet kunden får  av leverantören  och 85 % av den operativa kostnaden?

Vill du veta mer eller tänker upphandla? Hör av dig för mer inspiration!

Avista Time 

Avista Time AB
Industrigatan 4 a
112 52 STOCKHOLM
Stockholms stad
Sverige

Kontaktperson

SH

Sänd till en kollega

0.032