Ett ökat välmående ligger bortom motivationen med en grundläggande finansiell trygghet. Det drivs av ökat upplevt självstyre samt inflytande med rätt förutsättningar att kunna bidra fullt ut givet sina  förmågor i ett meningsfull socialt sammanhang. 

Vi på Avista Time brinner  för  att "skapa rätt förutsättningar för alla parter att göra ett bra arbete". Vi  digitaliserar hela den intelligenta, operativa, mänskliga logisitiken för komplexa och resursintensiva verksamheter som städbranschen &  FM. 

Till skillnad från t.ex detaljhandeln och fabriksarbete så varierar vardagen för städ & FM ständigt.  Det faktiska behovet varierar hela tiden. Det är en komplex verksamhet som hela samhället tar för given.  Det är många samband  att hålla i huvudet med ökad konkurrens om pris, tid till förfogande och  tillgång till talangerna som skall utföra arbetet. Hela Europa står inför en ökad resursbrist i kombination med  kommmande pensionsavgångar. Vem skall göra jobbet ? Det gäller att ta hand om de man har. 

Bra där Karlskoga, för rätt tänk! https://www.cleannet.se/article/view/1111404/nya_scheman_sankte_sjuktalen

Idag är det ofta splittrat fokus på uppdraget, lokalerna (kunden)  samt själva bemanningen (schemat, leverantör) som leder till  en brutan kedja utan samsyn på verksamheten. Sällan skapas rätt och dynamiska förutsättningar även för städpersonalen och själva städplaneringen. Vi på Avista Time knyter ihop  ihop denna brutna kedjan. Den totala nyttan är mycket stor för alla. 

Personalen bör också ha rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Det skall vara både hållbart och tryggt. Vad innebär det i praktiken? Lokalvårdaren representerar 85 % av kostnaden.  Många är timanställda  och/eller har deltid. För att få ihop en finansiell vardag med privat trygget krävs sammanhållande och/eller kompletterande scheman. Många hjältar med en utmanande vardagslogistik i tid och rum slits ut fortare och blir också mer frånvarande och oengagerade även om de är motiverade att jobba!  

Att investera i den egna personalen är alltid en bättre affär än en oanvänd robot som ingen vet hur den skall användas .

Heltid är bättre än deltid för den anställde

Är uppdraget och/eller tillgången till personal osäker är deltider ett praktiskt sätt att bemöta den risken. Heltid medför dock säkrare inkomst och framtidstrygghet för personalen, kontinuitet för slutkunden (trygghet, kvalitetet),  drastiskt mindre administratation för leverantören samt ett kunskapsbyggande för alla. 

Ur ett hållbarhetsperspektiv förväntas arbetgivaren  känna till personalens förutsättningarna i hela värdekedjan .

Det gäller att ha förstå behovet den dagen/veckan/månaden för den helttiden. Personalen vill ha sammanhållande scheman och kunnna påverka. Man kan påverka på många sätt. Ett sätt är, som i Karlskogas fall, NÄR man skall göra VAD.  Många städar "för mycket" om inte det löpande behovet (HUR) är tydligt.  Vi kallar det överleverans. Det är ingen som gör något fel. Det är bara en otydlig städplanering där alla parter inte har samsyn ännu. Här finns det en enorm och outnyttjag potential i hela Sverige att städa smartare och mer digitalt. 

Om alla i branschen tänkte "justa" scheman," liket Karlskoga hade inte branschen varit sönderfiskad på resurer som nu .Som i alla verksamheter vill man ha tillräckligt med lugn och ro.

Det här illustrerar vår  syn på  social hållbarhet och Fair Play som även har en klimatpåverkan.    

Sjukfrånvaro från 11 till 7 motsvarar ett stort värde, emotionellt och finansiellt

Värdet är mänskligt emotionellt men även  finansiellt för både Karlskoga  såväl som för Försäkringskassan och Sverige. Sverige-snittet ligger på 6 % och kan uppfattas som normalt. Normalt är inte alltid bra. En bra siffra, rent medicinskt är 3-4 % (ref. Aino Health) exklusive skador. En dominant majoritet av Sveriges Kommuner och Regioner ligger tyvärr över 6-7 %. 

Siffran glöms väldigt många gånger bort i nyttokalkylen för den som vill digitalisera sin lokalvård. Karlskogas reducering finansiera en komplett digitalisering mot fortsatt  ökad effekt och Fair Play. Har man en hög sjukfrånvaro är med andra ord inte det bara ett problem utan representerar den största "resursen"! Ha alltid sjukfrånvaro och personalomsättning  med i nyttokalkylen . Att hitta och onboarda ny personal  kostar, tar onödigt mycket tid samt irriterar slutkund. 

Det finns många regioner och kommuner med kostnadssutmaningar där ute utan budget för att förbättra. Då är den faktiska operativa konsekvenskostnaden  = en outnyttjad budgetpost. som (borde) budgeteras. Bra jobbat Karlskoga!    

 Det blir alltid roligare när man kan påverka

Det är tydligt att personalen i Karlskoga uppskattar förändringen då de känner sig delaktiga. På samma sätt gick engagemanget upp under pandemin bland lokalvårdare som "städade med livet som insats". De syntes och blev involverade.

Vi tror vidare att nästa steg för Karlskoga blir ännu mer förstärkt intern kommunikation som följd av den ökade motivationen att gå till jobbet. Hur kan personalen frigöra ännu mer tid från slutkunden?  Vad är en skälig tid, frekvens och/eller kvalitet  att lägga ner på respektive lokal över året? Vad tycker personalen? Vad blir nästa steg? Hur bäst kalibrera den behovsbaserade städningen löpande?

Vi ser fram emot flera inspirerande inlägg som Karlsogas.

Vill du själv komma igång och skapa rätt förutsättningar för alla parter att göra ett bra / bättre jpbb? Hör av dig!

- Vi på Avista Time