Ny proposition om arbetsrättsliga villkor vid upphandlingar
Nu är regeringen klar med en reviderad version av det i november nedröstade lagförslaget om kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling. Det nya förslaget stöds av KD och kommer därmed att kunna röstas igenom i riksdagen.
Den tunga anledningen till att alliansen i höstas, med stöd av SD, röstade nej till förslaget om kollektivavtalsenliga villkor vid offentliga upphandlingar, var att det skulle missgynna små företag.
Därför gäller kraven i det nya bara större upphandlingar, sådana över tröskelvärdena. Det vill säga 1,2 miljoner kronor för statliga upphandlingar och 1,9 miljoner för kommunala och landstingsupphandlingar.
Hela två tredjedelar av alla upphandlingar ligger under tröskelvärdena, så det nya förlaget är betydligt mindre omfattade än det förra.
Till SVT säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) att regeringen har gjort allt för att det här inte ska missgynna små- och medelstora företag.
– Hela poängen är ju att skydda de företag som är seriösa och se till att stoppa en låglönekonkurrens som en hel del svenska företag utsätts för.
Förslaget innehåller heller inte de tidigare skrivningarna om att myndigheter får ställa krav på tjänstepension och försäkringar i nivå med kollektivavtalen.
På twitter skriver civilministern : "Idag skapar vi förutsättningar för att det ska ställas krav på schysta villkor vid de stora upphandlingarna. Vi är inte helt nöjda, det är inte riktigt som vi ville. Men det är ett steg framåt i kampen mot lönedumpning vid offentliga upphandlingar."
Ardalan Shekarabis sakkunnige Alejandro Firpo säger till Cleannet att regeringen fört långa samtal med alliansen sedan i höstas, för att försöka hitta en minsta gemensamma nämnare.
– Vi måste ju skydda arbetstagarna i sådana branscher där de kan utnyttjas grovt, samtidigt som vi måste uppfylla EU:s krav och undvika böter. Nu har vi kommit överens med KD och därmed har vi majoritet för förslaget, säger han.
Enligt propositionen ska upphandlande myndigheter och enheter ska vara skyldiga att ställa krav på lön, semester och arbetstid när det är behövligt. Vem bestämmer när det är behövligt?
– Det kommer Upphandlingsmyndigheten att ta ansvar för, men det gäller riskbranscherna, exempelvis städbranschen, färdtjänsten och byggbranschen, säger Alejandro Firpo.
Det nya förslaget innebär i korthet att det vid större upphandlingar (över tröskelvärdena) ska ställas krav på att leverantörer i riskbranscherna, ger sina anställda lön, semester och arbetstid i nivå med svenska kollektivavtals lägstanivå.
Oppositionen kritiserade också det tidigare förslaget med argumentet att utländska företag skulle komma att gynnas, på grund av utstationeringsdirektivet. Idag presenterar dock arbetsmarknadsminister Ylva Johansson en proposition om nya utstationeringsregler.
